{

Efter att jag har plockat upp dem i butiken och att någon har köpt dem vet jag inte vad som händer med dem. På det här sättet kan jag se var de tog slut någonstans eller när någon inte var mer törstig, inte orkade eller helt enkelt tröttnade. Resan däremellan är ett blankt papper som bara går att spekulera kring.

Jesper Nilsson

En burk Norrladsguld liggandes vid en trottoarkant

På väg till bussen in till stan dricks den sista egenköpta ölen, i detta fall en Norrlandsguld Export. Det går bara att ana hur berusade denna person var eller vad dess sällskap inmundigade på den korta promenaden från lägenheten (för det låg ett lägenhetskomplex alldeles i närheten) förbi byggarbetsplatsen och runt hörnet till bussen. Vännen kanske hade druckit upp redan och hetsade nu på sin kamrat att svepa det sista ur burken, det var förmodligen en 8-10 cl kvar som var tvunget att rinna ner. Det kändes som 20 när skriken ekade i öronen.

Hur som helst vibrerade i kräkreflexerna och det var nära att det kom upp något där och då. Kanske kalops men mest troligt makaroner och köttbullar. Det gick i alla fall till slut och burken tömdes. Men var skulle den överberusade människan göra av den. När en hård klapp i ryggen smällde så for burken i gatan. Tanken fanns att plocka upp den men med den alkoholkoncentrationen i kroppen sket man visst i vilket.

Hur bussresan gick kan vi bara spekulera i. Det var dock mycket nära att det vomerades ut över golvet men det avvärjdes med en snabb inandning.